Så bildar du ett svenskt aktiebolag

Aktiebolag – vad det innebär och när det passar

En steg-för-steg-guide som visar hur man bildar ett svenskt aktiebolag – med kraven, dokumenten, myndigheterna och avgifterna i den ordning de kommer.

Ett aktiebolag är en egen juridisk person med eget organisationsnummer, eget kapital och en ekonomi skild från ägarens privata. Bolaget äger sina tillgångar och svarar för sina skulder – inte du som person.

Det främsta skälet att välja aktiebolag är begränsat personligt ansvar: privata tillgångar skyddas vid skulder och tvister.

Andra vanliga skäl är skattemässig flexibilitet genom att kombinera lön och utdelning.

Banker, kunder och leverantörer ser också oftare aktiebolagsformen som mer etablerad. Dessutom blir det enklare att ta in delägare, investerare eller anställda senare.

Utdelning beskattas under de så kallade 3:12-reglerna. Reglerna kan innebära gynnsammare beskattning på högre inkomstnivåer.

3:12-reglerna styr hur utdelning och kapitalvinst beskattas i fåmansbolag. De avgör vad som beskattas som kapital respektive tjänst.

Mot aktiebolagsformen talar administration och kostnader. Bolaget ska lämna årsredovisning till Bolagsverket, hålla bolagsstämma och kan behöva revisor.

Därtill kommer registreringsavgift, mer komplex bokföring och att aktiekapitalet binds i bolagets egna kapital i stället för att kunna plockas ut direkt.

Aktiebolag passar oftast bättre vid verksamhet med ekonomisk risk eller större volym, när du vill skydda privata tillgångar eller planerar att växa med delägare och anställda.

För soloverksamhet med små volymer och behov av snabb start passar enskild firma ofta bättre.

Processen i korthet: först aktiekapital och bankintyg, sedan bolagsordning och stiftelseurkund, därefter anmälan till Bolagsverket via verksamt.se, och till sist F-skatt, moms, aktiebok och årsredovisning. Lagerbolag är ett snabbare alternativ när bolaget redan är registrerat.

Den här guiden går steg för steg genom kraven, dokumenten, myndigheterna och avgifterna. Du får aktiekapital, bankintyg, bolagsordning, stiftelseurkund, registrering, F-skatt, moms, aktiebok och årsredovisning i den ordning de kommer.

Myndigheterna är Bolagsverket och Skatteverket. Den digitala ingången är verksamt.se.

Dokumenten är bankintyg, bolagsordning, stiftelseurkund, anmälan, aktiebok och årsredovisning.

I ordning blir det: 1) aktiekapital och bankintyg, 2) bolagsordning och stiftelseurkund, 3) anmälan till Bolagsverket via verksamt.se, 4) F-skatt och moms hos Skatteverket, 5) aktiebok och årsredovisning.

Avgiften för bolagsregistrering varierar beroende på tjänst. Digital anmälan via verksamt.se är billigare än pappersblanketter.

Steg-för-steg-process för att bilda ett svenskt aktiebolag

Aktiebolag vs enskild firma – när välja vilken?

Aktiekapital och bankintyg innan registrering

Aktiekapitalet är pengarna du som ägare investerar i bolaget när det bildas. Ett privat aktiebolag kräver minst 25 000 kr. Beloppet sänktes från 50 000 kr den 1 januari 2020.

Pengarna ska sättas in på ett särskilt företagskonto i bolagets namn – oftast ett startkonto eller depositionskonto – innan bolaget registreras. Ditt vanliga privatkonto eller ett befintligt företagskonto från en annan verksamhet duger inte. Kontot öppnas hos en bank som tar emot aktiebolagsbildningar.

Banker som tar emot aktiebolagsbildningar är bland andra SEB, Handelsbanken, Swedbank, Nordea och Länsförsäkringar Bank.

När pengarna finns på kontot begär du ett bankintyg där banken styrker att beloppet finns där. Intyget laddar du upp i registreringsflödet på verksamt.se.

Pengarna är låsta tills bolaget är registrerat. Därefter är de bolagets egna kapital och kan användas i verksamheten.

Viktiga fakta om aktiebolag i Sverige

Bolagsordning, stiftelseurkund och teckningslista

Bolagsordningen är ett krav för att bilda och registrera ett aktiebolag.

Stiftelseurkunden är det bredare dokumentet vid bildandet. Här sker själva aktieteckningen: stiftarna anger hur många aktier de tecknar och till vilket pris. Teckningen är alltså en del av stiftelseurkunden, inte ett separat dokument vid bildandet.

En teckningslista är dokumentet där den som ska bli aktieägare skriver upp sig för att teckna aktier. Den innehåller normalt vem som tecknar (namn och person- eller organisationsnummer), hur många aktier var och en tecknar, betalning per aktie, betalningstidpunkt och underskrift från tecknaren.

Teckningslistan visar vem som åtar sig att satsa kapital i bolaget och vad de får för det.

Teckningen är bindande – den som skrivit under har åtagit sig att betala.

Vid bildandet sker teckningen i stiftelseurkunden. En separat teckningslista upprättas först vid nyemission i ett befintligt bolag.

Vid en nyemission i ett befintligt bolag upprättas en ny teckningslista för de nya aktierna. Listan är då underlag för anmälan till Bolagsverket och för införingen i aktieboken.

Vid nyemission kan både befintliga ägare och nya delägare teckna de nya aktierna. Teckningen sker då på en ny teckningslista.

Utan teckningslista vid nyemission går det inte att visa vem som har rätt till de nya aktierna.

Registrerar du bolaget digitalt via verksamt.se genereras bolagsordning och stiftelseurkund åt dig i flödet.

Process för nyemission i befintligt aktiebolag

Registrera bolaget hos Bolagsverket via verksamt.se

Anmälan om registrering av aktiebolag görs hos Bolagsverket. Bolagsverket registrerar alla företagsformer utom enskild näringsverksamhet. Den grundläggande regleringen finns i aktiebolagslagen (2005:551).

Enklast är att anmäla digitalt via verksamt.se, vilket är billigare än pappersblanketter. I flödet laddar du upp bankintyget och bolagshandlingarna.

Bolagsverket tar emot anmälningar, ansökningar och årsredovisningshandlingar elektroniskt. En årsredovisning får upprättas elektroniskt och undertecknas med en avancerad elektronisk signatur.

Lagändringarna om elektronisk ingivning till Bolagsverket föreslogs träda i kraft den 1 juli 2006. Från den 1 januari 2007 ska aktiebolag kunna ge in alla handlingar och uppgifter som ska registreras i aktiebolagsregistret elektroniskt. Uppgifter i registret kan även kungöras på annat officiellt EU-språk, norska eller isländska, och uppgifterna om bolaget förs in i aktiebolagsregistret.

Avgifterna för bolagsregistrering och andra tjänster varierar beroende på vilken tjänst du behöver och vad det gäller.

Räkna med registreringsavgift. Exakt belopp beror på vilken tjänst du väljer.

När anmälan är handlagd och godkänd får bolaget sitt organisationsnummer. Processen tar typiskt 3–6 veckor från ifylld ansökan till färdig registrering – räkna därför inte med registrering dagen efter att handlingarna skickats in.

Kontrollera före inskickning att namn, adresser, styrelseledamöter och aktiekapital stämmer med handlingarna. Brister i underlaget är en vanlig orsak till att handläggningen drar ut på tiden.

En firmatecknare har rätt att skriva under avtal och andra handlingar för ett aktiebolags räkning. Bolaget kan utse särskilda firmatecknare.

Checklista innan registrering av aktiebolag

F-skatt och moms hos Skatteverket

Oavsett företagsform behöver du ansöka om F-skatt hos Skatteverket. F-skatt och momsregistrering hanteras där; själva bolagsregistreringen sker hos Bolagsverket.

Momsregistrering blir aktuell om verksamheten är momspliktig, det vill säga om du säljer varor eller tjänster som omfattas av mervärdesskatt. Ansökan görs hos Skatteverket. Är bolaget momsregistrerat ska moms redovisas löpande i momsdeklaration.

Arbetsgivaravgifter är en skatt som arbetsgivare betalar på utbetald lön. Reglerna varierar för utsänd personal och internationella situationer.

Efter registreringen: aktiebok, årsredovisning och löpande rutiner

När bolaget är registrerat är aktiekapitalet bolagets egna medel. Pengarna är inte längre låsta som före registreringen utan kan användas i verksamheten.

Aktieboken är bolagets register över aktier och aktieägare. Den är en förteckning över vilka aktier som är utgivna och vem som äger dem.

Aktieboken är ett av de centrala dokumenten i bolaget. Alla svenska aktiebolags aktieböcker är offentliga.

Bolaget ska föra aktiebok över sina aktier och ägare. Vid ägarförändringar, nyemission eller överlåtelser visar aktieboken vem som äger vad.

Aktieboken ska finnas från det att bolaget bildas till och med tio år efter att det har upplösts. Den bevaras alltså längre än bokföringen, som enligt bokföringslagen bevaras i sju år.

Det är styrelsen som ansvarar för att aktieboken förs, uppdateras och hålls tillgänglig. Försummas plikterna kan det leda till böter eller ett års fängelse.

Aktieboken kan föras på papper eller elektroniskt. Reglerna finns i 5 kap. aktiebolagslagen.

Aktieboken ska ligga till grund för aktieägarens rättigheter. Den som är införd har bland annat rätt att delta på bolagsstämma.

Aktieboken ger bolaget, aktieägare och andra underlag för att bedöma ägarförhållandena och vem som har inflytande i bolaget.

Reglerna om aktiebok är tvingande men skiljer sig åt beroende på om bolaget är ett kupongbolag eller ett avstämningsbolag.

En aktiebok som inte förs med automatiserad behandling måste föras betryggande så att den inte kan ändras obehörigt, till exempel i en inbunden bok. En digitaliserad aktiebok bör finnas utskriven.

En fysisk aktiebok ska bevaras i sin ursprungliga läsbara form. Gamla fullskrivna aktieböcker får inte kasseras.

Vid övergång från fysisk till automatiserad aktiebok ska de gamla aktieböckerna bevaras i minst tio år efter överföringen. Information som tagits bort ur en automatiserad aktiebok ska också bevaras i minst tio år, liksom tekniska hjälpmedel.

Aktieboken ska innehålla varje akties nummer i nummerföljd, grupperat exempelvis 1–100, 101–200. Den ska också ange aktieägarnas namn, identifieringsnummer och adress samt aktieslag om det finns olika.

Flera tjänster på internet kan föra digital aktiebok. En utskrift av den senaste versionen bör ändå alltid förvaras hos bolaget.

Styrelsen kan delegera uppgiften att föra aktieboken, men ansvaret stannar hos styrelsen.

Årsredovisningen är den offentliga sammanställningen av bolagets räkenskaper och förvaltning under räkenskapsåret. Den visar hur bolaget har gått under året.

Aktiebolag måste upprätta och lämna årsredovisning till Bolagsverket varje år.

Årsredovisningen upprättas enligt regelverket K2 eller K3 beroende på bolagets kategori. Den fastställs på årsstämman och lämnas till Bolagsverket tillsammans med årsstämmoprotokoll och fastställelseintyg.

Inför årsredovisningen: upprätta bokslutet först. En felaktig resultat- och balansräkning gör resten av årsredovisningen ogiltig.

Stäm av alla balans- och resultatkonton mot huvudbok och extern dokumentation. Kontrollera periodiseringar så att intäkter och kostnader hamnar i rätt period.

Dokumentera balansavvikelser större än 10 procent mot föregående års saldo i en bilaga. Fordringar äldre än 60 dagar kan behöva skrivas ned; dokumentera åtgärden.

Använd en aktuell mall för årsredovisningen från FAR eller branschorganisation. Följ K2 eller K3 beroende på bolagets kategori.

Därtill kommer bolagsstämma och, beroende på bolagets storlek och verksamhet, eventuell revision. Räknar du med revisor bör det finnas med redan i budgeten för det nya bolaget.

Löpande sköter du bokföring, momsdeklaration och skatteinbetalningar enligt F-skatt. Bestäm tidigt vem som sköter ekonomin – du själv eller en redovisningsbyrå – och lägg in påminnelser för de återkommande rapporteringstillfällena.

Snabbare väg: köpa ett lagerbolag

Ett lagerbolag är ett aktiebolag som redan är bildat och registrerat och ligger färdigt att tas över. Aktierna tecknades när bolaget lades upp.

När du tar över ett lagerbolag byter aktierna ägare i stället för att nytecknas. Ägarbytet sker genom köpebrev, och du förs in som ny ägare i aktieboken. Någon teckningslista behövs inte vid köpet.

Teckningslista blir aktuellt först om du senare tar in delägare genom nyemission i bolaget. Då upprättas en ny lista för de nya aktierna.

Innan du köper ett lagerbolag bör du kontrollera vad paketet faktiskt innehåller, vilka uppgifter som redan finns registrerade och vad som händer med bolagets namn och adress. Jämför också pris och innehåll mellan leverantörer, eftersom villkoren kan skilja sig åt.